Nyhet från Jordbruksaktuellt 2006-04-06

Biogas på gården - egen konstruktion till låg kostnad

Den 7 mars i år startade Bo Johansson på Svenstorp utanför Götene sin gårdsproduktion av biogas. Gården producerar gyltor och slaktsvin från en integrerad besättning med 140 suggor, samt 2 500 kubikmeter gödsel per år. Gödseln ska förutom att ge växtnäring även hjälpa till att värma gården och på sikt även producera el.


Biogasen produceras i en vanlig gödselbrunn isolerad med frigolit och försedd med ett svetsat plåttak. Gödseln pumpas från pumpbrunnen genom ett uttag i taket där också stativet för gödselomröraren sticker upp. Röret till vänster i bild är ett av de två avtappningsrören som reglerar nivån i biogasreaktorn.

Biogasanläggningen är konstruerad på en vanlig Solbergs gödselbrunn med en volym på 220 kubikmeter som har försetts med ett ståltak. Taket, som är konstruerat med hjälp av den lokale smeden, är försett med en lodrät kant som går ner 60 centimeter i brunnen . Eftersom biogasen är lättare än luft stiger den uppåt och samlas under taket och den neddragna kanten gör att gasen inte kan läcka ut. Två bräddavlopp reglerar nivån på gödseln i brunnen och leder över den rötade gödseln till två andra brunnar. I brunnen sitter en Astimac omrörare som ser till att gödseln cirkulerar dygnet runt för att hålla igång rötningsprocessen. Pumpen drar cirka 1 kW i timmen tack vare frekvensriktare. Brunnen fylls på dagligen med cirka sju kubikmeter gödsel från gårdens stallar.

Varm rötning

Gödselbrunnen är nedgrävd 1,5 meter i marken samt isolerad med frigolit på utsidan. På brunnens insida sitter det 250 meter med värmeslang monterade. Gödseln i rötkammaren ska hålla en temperatur på 38 grader för att processen ska fungera bra. Värmen till slangarna levereras från gaspannan. 30-50 procent av gasen som produceras kommer att gå åt till att värma processen.

Värme och el till gården

- Anläggningen ska producera värme på vintern och el på sommaren. Jag planerar att köpa ett 15-30 kW kraftverk som ska producera el under sommaren, säger Bo Johansson.

- Troligen kommer den mesta elen förbrukas på gården, men jag har fått en ny elmätare som gör det möjligt för mig att leverera ut på elnätet också. Vid elproduktion blir verkningsgraden 35-40 procent, resten av energin blir värme. Bo Johansson planerar att ta tillvara spillvärmen genom att använda den till att värma biogasprocessen. Det rekommenderas inte att rötprocessen stoppas under sommaren; det tar för lång tid att få igång den igen. Istället gäller det att hitta användning för biogasen. På Svenstorp kommer det att satsas på elproduktion, ”det är det minst dåliga alternativet” kommenterar Bo Johansson.

130 liter olja om dagen

Bo Johansson räknar med att anläggningen kommer att producera mellan 100-200 kubikmeter biogas per dygn. En kubikmeter biogas innehåller cirka 65 procent metan och ger lika mycket energi som 0,65 liter olja. En gasproduktion på mellan 100-200 kubikmeter motsvarar 65-130 liter olja om dygnet. Efter uppvärmningen av biogasreaktorn producerar anläggningen energi motsvarande 35-90 liter olja per dygn.

- Att hälla i fett, blod eller sprit i gödseln ger en extra skjuts för gasproduktionen. Till exempel kan glycerol fungera som en extra krydda i reaktorn, men det är svingödseln som utgör basen. Det är viktigt med relationen mellan andelen kol och kväve vid rötningen. Det är egentligen lite för mycket kväve i svinskit för att det ska fungera optimalt, att kunna öka kolhalten är därför positivt, berättar Bo Johansson.


Bo Johansson på Svenstorp har konstruerat en egen biogasanläggning på gården. En relativt låg byggkostnad och enkel konstruktion ska borga för en lyckad satsning på energiproduktion. Bakom Bo rinner den rötade gödseln över i en brunn för att lagras tills det är dags att sprida den.

”Enkelt att bygga”

- Jag är själv förvånad över att det är så enkelt att bygga en egen biogasanläggning, säger Bo Johansson.

- Investering har totalt gått på mellan 600 000 – 700 000 kronor samt eget arbete. De tyska anläggningar jag tittade på var alldeles för krångliga och avancerade, man måste hålla det enkelt. Med en produktion runt 200 kubikmeter biogas om dagen så ska anläggningen kunna vara betald på några år, men riktigt så bra tror jag nog inte att produktionen kommer att gå.

- Ingen av de biogasanläggningar som vi har i Sverige har byggts så kostnadseffektivt som Bosses anläggning, sa Lars Evers på Biodynamiska forskningsstiftelsen med erfarenhet från Järnas biogasanläggning. Den billigaste som funnits har varit mer än dubbelt så dyr än den här anläggningen.

Minskad lukt

Tankarna bakom Bo Johanssons investering i en biogasanläggning var att producera värme och el på gården, få minskad lukt vid gödselspridning samt att omvandla det organiska kvävet till ammoniumkväve som är mer lättillgängligt för växterna.

- En stor del av vinsten med att röta gödseln är att lukten minskar. Det blir lättare att kunna sprida gödsel på fälten utan att grannar klagar, säger Bo Johansson.

Alla borde satsa på biogas

- Alla som producerar 2 500 kubikmeter gödsel eller mer per år borde bygga en sådan här anläggning, anser Bo Johansson.

- Djurproducenterna har råvaran, gödseln, och de har logistiken att hantera den samt att köra ut rötresterna på fältet. Han räknar med att anläggningen ska generera energi för 100 000 kronor om året och därmed vara betald på drygt fem år. Och tillägger med ett skratt att minskad lukt vid gödselspridning och lättillgängligare kväve får man väl se som ränta på investeringen.

   

Kommentera artikeln »

Här kan du kommentera nyheter på ja.se. Du kan berömma, utveckla eller kritisera. Allt ska dock ske sakligt och tonen ska hållas respektfull.

 

Vi förbehåller oss rätten att radera inlägg som är kränkande, rasistiska eller har sexistiskt innehåll.Vi förbehåller oss också rätten att radera inlägg som inte för debatten framåt.

Du som kommenterar garanteras anonymitet i det publicerade inlägget, men du måste uppge namn samt en korrekt e-postadress.

Utvalda kommentarer kan komma att publiceras i Jordbruksaktuellts tryckta upplaga.

Skriv JA i rutan:

Tipsa någon om denna artikel »



 

Svenska Foder startar dotterbolag I 30 år har Svenska Foders interna laboratorium servat företaget med analyser. Nu tar man nästa steg och erbjuder laboratoriets tjänster även externt under företagsnamnet Optilab. KommenteraPublicerad 2014-10-20 Det finns mer stöd att söka Det finns mer pengar i det gamla landsbygdsprogrammet 2007-2013. Från och med nu och till och med 1 april, eller tills pengarna tar slut kan man söka både startstöd och stöd för rovdjursstängsel. KommenteraPublicerad 2014-10-20 Bättre djurskyddskontroll med gemensam vägledning Jordbruksverket, Livsmedelsverket och SLU har tagit fram en gemensam vägledning och utbildning för hur de officiella veterinärerna ska bedöma djurskydd på slakterierna. Detta ska leda till bättre samordning mellan myndigheterna och likvärdiga djurskyddsbedömningar på slakterier. KommenteraPublicerad 2014-10-20 KRÖNIKA – Var är festen? Man vill ju inte förstöra någons fyrtioårsfest men jag är rädd att det inte kommer att bli så kul på svenskt lantbruks firmafest nästa vecka. Elmias lantbruksmässa hålls för fyrtionde gången. KommenteraPublicerad 2014-10-20 Replik – SLU:s framtid I veckan som gick svarade Sven-Erik Bucht på en fråga som ställdes av Betty Malmberg (M). Frågan gällde utvecklingen för Sveriges Lantbruksuniversitet. Här kommenterar hon det svar som landsbygdsministern gav på frågan. KommenteraPublicerad 2014-10-20 Lemken Juwel – Snabb och enkel På Lemken Juwel ställs plogens arbetsbredd och plöjningsdjup in från hytten. Ska man ändra arbetsdjup på förplogen, görs det utan att använda verktyg. De danska testarna imponerades av enkelheten. KommenteraPublicerad 2014-10-20 Sällsynta hjortar i Blekinge Eriksbergs Vilt & Natur i Blekinge har nu fått in 19 ovanliga Davidshjortar från England. Hjortarna ska nu hållas i karantän i ett år innan de kan visas upp i vilthägnet. KommenteraPublicerad 2014-10-20 En ny spelare på maskinmarknaden Genom lanseringen av en ny traktormodell genomför Kubota just nu en storsatsning mot den europeiska marknaden. Ambitionen stannar dock inte där. Framöver tänker den japanska maskintillverkaren, som även äger Kverneland, ta plats som ett av de största märkena på världsmarknaden. KommenteraPublicerad 2014-10-19 Förbättra markstrukturen och spara fosfor Intresset för att strukturkalka sin lerjord har ökat allt mer och många lantbrukare har sett goda effekter av insatsen. Fördelarna av en god behandling ses både ur miljösynpunkt samt som ekonomiska vinster för lantbrukaren. Utöver spridningen, är dock en ordentlig nedmyllning av kalken något man inte får missa. KommenteraPublicerad 2014-10-18 En kamp mot tiden Väldiga maskiner, små ärter och full fart nästan dygnet runt. Ärtskörd är både action och en uppvisning i planering Ärter är som bäst ett enda dygn och måste frysas inom tre timmar för att behålla vitaminer och smak. KommenteraPublicerad 2014-10-18 Nya krav på märkning av betat utsäde Sedan tidigare har Jordbruksverket kunna ställa krav på hur emballaget på betat utsäde ska märkas. I och med en ny förordning från EU försvinner därmed kravet på den gula rutan med svart ram. KommenteraPublicerad 2014-10-17 Landsbygdsministern bryter tystnaden kring gödselskatten Vid ett anförande i Riksdagen igår fick Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht för första gången kommentera den planerade gödselskatten. Utöver den lyfter Bucht den kommande livsmedelsstrategin som en viktig lösning. KommenteraPublicerad 2014-10-17 Fruktflugornas värsting i Sverige För ett par veckor sedan fann man exemplar av fruktflugornas värsting, Suzukii-flugan, i Sverige. Enligt SLU var fyndet inte oväntat då flugan stadigt vandrat norrut de senaste åren. KommenteraPublicerad 2014-10-17 Yngwe kräver svar från Bucht om handelsgödselskatten Efter att den rödgröna regeringen gett besked om att återinföra handelsgödselskatten år 2016 kräver riksdagsledamot Kristina Yngwe (C) svar på hur landsbygdsministern ser på denna nya skattepålagas påverkan på svenska lantbrukares konkurrenskraft. KommenteraPublicerad 2014-10-17 Kinesiskt importstopp hävs Efter fem och en halv månad häver Kina nu sitt importstopp av svensk torrmjölk från Arla. Därmed kan leveranserna från Visby starta igen. KommenteraPublicerad 2014-10-17 Grön Ko hamnar centralt på ICA Det värmländska företaget Grön Ko har tecknat avtal med ICA och därmed kommer deras färdigmat att finnas i butikshyllor runt om i landet. Det ekologiska nötköttet kommer från den egna gården Mässvik samt andra närliggande gårdar. KommenteraPublicerad 2014-10-17 Sven-Erik Bucht uttalar sig om SLU Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht svarade under gårdagen på en fråga gällande SLU:s framtid. I svaret gavs beröm men inga besked om departementstillhörighet. KommenteraPublicerad 2014-10-17 Fler KRAV-kycklingar på väg med ny aktör Den svenska slakten av KRAV-kyckling kan komma att nära nog tredubblas inom något år. KommenteraPublicerad 2014-10-17 Lidls:s PR-kupp vinner pris Förra året öppnade Lidl en tillfällig restaurang i Stockholm som de kallade för Dill. Den var fullsatt under de tre veckor den var öppen och var starten för en PR kupp från företagets sida. Nu vinner kampanjen pris. KommenteraPublicerad 2014-10-16 Falbygdens Ost köps av Arla Arla Sverige vill satsa mer på premiumsegmentet inom ost. Därför köper de Falbygdens Ost, som i dagsläget ägs av Atria. KommenteraPublicerad 2014-10-16 DEBATT – "Det känns som tal med kluven tunga" Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare ser med bekymmer på det förslag om skatt på handelsgödsel som regeringen föreslagit. KommenteraPublicerad 2014-10-16 Världsrekordet i tröskning är slaget New Holland har slagit rekord i högsta mängden vete skördat på åtta timmar. Därmed tar företaget sin plats i Guiness rekordbok. Rekordet genomfördes med den nya rotortröskan CR10.90 på 653 hästkrafter utrustad med ett draper-skärbord på 13,7 meter. KommenteraPublicerad 2014-10-16 Smörtvist mellan Arla och Unilever Arla stämmer Unilever för att marknadsföringen av produkten ”Flora med smör” anses vara vilseledande. För att få kallas smör måste produkten innehålla minst 80 procent mjölkfett vilket Flora med smör inte gör. KommenteraPublicerad 2014-10-16 Strejken på Danish Crown är över Strejken som inleddes på Danish Crowns slakteri i Herning förra veckan är över. Arbetet fortsätter nu som vanligt utan att något förändrats. KommenteraPublicerad 2014-10-16 ”Vi är inte en isolerad ö, utan vi påverkas av vad alla andra gör” Antibiotikaanvändningen i Sverige är låg jämfört med många andra länder. Men risken för resistenta bakterier på grund av ohållbar användning av antibiotika är ett globalt problem som påverkar alla. KommenteraPublicerad 2014-10-16 Arbetet pågår fortfarande efter skogsbranden I slutet av sommaren härjade den största skogsbranden i modern tid i Sverige. Branden svepte över 150 kvadratkilometer skog och mark. Ännu pågår släckning av pyrande eld samtidigt som drabbade utvärderar skador och ersättning från försäkringsbolag. KommenteraPublicerad 2014-10-16 "Ytterligare en tung sten i böndernas ryggsäck" Magnus Oskarsson är Kristdemokraternas jordbrukspolitiska talesperson och väldigt kritisk och oroad över den nya tänkta handelsgödselskatten. KommenteraPublicerad 2014-10-15 Handelsgödselskattens återkomst – Ja, vi har som ingångsvärde från både Miljöpartiet och Socialdemokraterna att det var orimligt att ta bort den skatten och vi tittar på på vilket sätt den kan återinföras. Det kommer besked om det i budgeten, säger Åsa Romson, miljöminister och miljöpartistiskt språkrör. KommenteraPublicerad 2014-10-15 Årets Ekomatliga Att handla ekologisk blir allt vanligare i de offentliga köken. Under 2013 nådde allt fler kommuner och landsting över 25 procent ekologiska inköp, 80 procent fler än 2012. Bäst var en kommun i Dalarna och en i Skåne. KommenteraPublicerad 2014-10-15 Från Närke till Irak Fotbollsspelare på Zakho fotbollsstadion i norra Irak, spelar snart på gräs från Örebroföretaget Frösvidal Gräs.  KommenteraPublicerad 2014-10-15 Fler nyheter i nyhetsarkviet »