Nyhet från Jordbruksaktuellt 2006-04-06

Biogas på gården - egen konstruktion till låg kostnad

Den 7 mars i år startade Bo Johansson på Svenstorp utanför Götene sin gårdsproduktion av biogas. Gården producerar gyltor och slaktsvin från en integrerad besättning med 140 suggor, samt 2 500 kubikmeter gödsel per år. Gödseln ska förutom att ge växtnäring även hjälpa till att värma gården och på sikt även producera el.


Biogasen produceras i en vanlig gödselbrunn isolerad med frigolit och försedd med ett svetsat plåttak. Gödseln pumpas från pumpbrunnen genom ett uttag i taket där också stativet för gödselomröraren sticker upp. Röret till vänster i bild är ett av de två avtappningsrören som reglerar nivån i biogasreaktorn.

Biogasanläggningen är konstruerad på en vanlig Solbergs gödselbrunn med en volym på 220 kubikmeter som har försetts med ett ståltak. Taket, som är konstruerat med hjälp av den lokale smeden, är försett med en lodrät kant som går ner 60 centimeter i brunnen . Eftersom biogasen är lättare än luft stiger den uppåt och samlas under taket och den neddragna kanten gör att gasen inte kan läcka ut. Två bräddavlopp reglerar nivån på gödseln i brunnen och leder över den rötade gödseln till två andra brunnar. I brunnen sitter en Astimac omrörare som ser till att gödseln cirkulerar dygnet runt för att hålla igång rötningsprocessen. Pumpen drar cirka 1 kW i timmen tack vare frekvensriktare. Brunnen fylls på dagligen med cirka sju kubikmeter gödsel från gårdens stallar.

Varm rötning

Gödselbrunnen är nedgrävd 1,5 meter i marken samt isolerad med frigolit på utsidan. På brunnens insida sitter det 250 meter med värmeslang monterade. Gödseln i rötkammaren ska hålla en temperatur på 38 grader för att processen ska fungera bra. Värmen till slangarna levereras från gaspannan. 30-50 procent av gasen som produceras kommer att gå åt till att värma processen.

Värme och el till gården

- Anläggningen ska producera värme på vintern och el på sommaren. Jag planerar att köpa ett 15-30 kW kraftverk som ska producera el under sommaren, säger Bo Johansson.

- Troligen kommer den mesta elen förbrukas på gården, men jag har fått en ny elmätare som gör det möjligt för mig att leverera ut på elnätet också. Vid elproduktion blir verkningsgraden 35-40 procent, resten av energin blir värme. Bo Johansson planerar att ta tillvara spillvärmen genom att använda den till att värma biogasprocessen. Det rekommenderas inte att rötprocessen stoppas under sommaren; det tar för lång tid att få igång den igen. Istället gäller det att hitta användning för biogasen. På Svenstorp kommer det att satsas på elproduktion, ”det är det minst dåliga alternativet” kommenterar Bo Johansson.

130 liter olja om dagen

Bo Johansson räknar med att anläggningen kommer att producera mellan 100-200 kubikmeter biogas per dygn. En kubikmeter biogas innehåller cirka 65 procent metan och ger lika mycket energi som 0,65 liter olja. En gasproduktion på mellan 100-200 kubikmeter motsvarar 65-130 liter olja om dygnet. Efter uppvärmningen av biogasreaktorn producerar anläggningen energi motsvarande 35-90 liter olja per dygn.

- Att hälla i fett, blod eller sprit i gödseln ger en extra skjuts för gasproduktionen. Till exempel kan glycerol fungera som en extra krydda i reaktorn, men det är svingödseln som utgör basen. Det är viktigt med relationen mellan andelen kol och kväve vid rötningen. Det är egentligen lite för mycket kväve i svinskit för att det ska fungera optimalt, att kunna öka kolhalten är därför positivt, berättar Bo Johansson.


Bo Johansson på Svenstorp har konstruerat en egen biogasanläggning på gården. En relativt låg byggkostnad och enkel konstruktion ska borga för en lyckad satsning på energiproduktion. Bakom Bo rinner den rötade gödseln över i en brunn för att lagras tills det är dags att sprida den.

”Enkelt att bygga”

- Jag är själv förvånad över att det är så enkelt att bygga en egen biogasanläggning, säger Bo Johansson.

- Investering har totalt gått på mellan 600 000 – 700 000 kronor samt eget arbete. De tyska anläggningar jag tittade på var alldeles för krångliga och avancerade, man måste hålla det enkelt. Med en produktion runt 200 kubikmeter biogas om dagen så ska anläggningen kunna vara betald på några år, men riktigt så bra tror jag nog inte att produktionen kommer att gå.

- Ingen av de biogasanläggningar som vi har i Sverige har byggts så kostnadseffektivt som Bosses anläggning, sa Lars Evers på Biodynamiska forskningsstiftelsen med erfarenhet från Järnas biogasanläggning. Den billigaste som funnits har varit mer än dubbelt så dyr än den här anläggningen.

Minskad lukt

Tankarna bakom Bo Johanssons investering i en biogasanläggning var att producera värme och el på gården, få minskad lukt vid gödselspridning samt att omvandla det organiska kvävet till ammoniumkväve som är mer lättillgängligt för växterna.

- En stor del av vinsten med att röta gödseln är att lukten minskar. Det blir lättare att kunna sprida gödsel på fälten utan att grannar klagar, säger Bo Johansson.

Alla borde satsa på biogas

- Alla som producerar 2 500 kubikmeter gödsel eller mer per år borde bygga en sådan här anläggning, anser Bo Johansson.

- Djurproducenterna har råvaran, gödseln, och de har logistiken att hantera den samt att köra ut rötresterna på fältet. Han räknar med att anläggningen ska generera energi för 100 000 kronor om året och därmed vara betald på drygt fem år. Och tillägger med ett skratt att minskad lukt vid gödselspridning och lättillgängligare kväve får man väl se som ränta på investeringen.

   

Kommentera artikeln »

Här kan du kommentera nyheter på ja.se. Du kan berömma, utveckla eller kritisera. Allt ska dock ske sakligt och tonen ska hållas respektfull.

 

Vi förbehåller oss rätten att radera inlägg som är kränkande, rasistiska eller har sexistiskt innehåll.Vi förbehåller oss också rätten att radera inlägg som inte för debatten framåt.

Du som kommenterar garanteras anonymitet i det publicerade inlägget, men du måste uppge namn samt en korrekt e-postadress.

Utvalda kommentarer kan komma att publiceras i Jordbruksaktuellts tryckta upplaga.

Skriv JA i rutan:

Tipsa någon om denna artikel »



 

En stor lastare i ett litet format Volvos nya lastare L45G i lantbruksutförande får nästan rakt av goda omdömen av Sebastian Alm och Mattias Wallin. Störst plus fick komforten i hytten, servicevänligheten och sikten från förarhytten.  KommenteraPublicerad 2014-11-01 VIDEO – Han gör stora pengar på Frankensteinpumpor En pumpaodlare i Kalifornien har lyckats få sina pumpor att växa i en form av Frankenstein. Pumporna som säljs för dryga 100 dollar, är hett villebråd i affärerna i Halloweentider. KommenteraPublicerad 2014-10-31 Fullt arbete med landsbygdsprogrammet I slutet av november ska landsbygdsdepartementet lämna sina svar på de kommentarer som EU-kommissionen har på det nya landsbygdsprogrammet. Det handlar om 333 observationer om allt från skriftspråk till större frågor. KommenteraPublicerad 2014-10-31 Allt fler vill ha svenskt och närproducerat Två av tre konsumenter betalar gärna mer för att köpa svenska råvaror och sex av tio köper närproducerade råvaror när det är möjligt. Detta visar den konsumentundersökning kring svenskarnas matvanor, som Jordbruksverket genomfört.  KommenteraPublicerad 2014-10-31 Amazone sätter sin spruta på prov Den tyska maskintillverkaren Amazone har genomfört ett 24-timmarsrace med sin växtskyddsspruta Amazone UX 11200. Ett dygn och 1032 hektar senare kunde man titulera sig som rekordhållare. KommenteraPublicerad 2014-10-31 Bränsle för insatser vid branden Det var många lantbrukare som hjälpte till med släckning och röjning då den stora skogsbranden härjade i Västmanland i slutet av sommaren. Tillsammans spred lantbrukare 3,2 miljoner liter vatten i brandområdet och nu ersätter Preem dem för det drivmedel som användes. KommenteraPublicerad 2014-10-31 Ny bidragsmodell för enskilda vägar Trafikverket har sett över sin bidragsmodell för skötsel av enskilda vägar och i mitten av september skickas besluten för kommande tre års driftsbidrag ut till de berörda. Den nya modellen ska underlätta att fördela pengarna jämnt mellan väghållarna i landet. KommenteraPublicerad 2014-10-31 Glöm inte byta vinterdäck i tid Enligt lag måste man ha vinterdäck från och med den 1 december. Men på många ställen runt om i landet behöver man däcken tidigare än så. Se till att byta i tid för att undvika onödiga risker på vägarna. KommenteraPublicerad 2014-10-31 Länsstyrelserna i Mellansverige tar över beslut om licensjakt på varg Naturvårdsverket beslutade i dag att ge länsstyrelserna i Mellansverige rätt att besluta om licensjakt på varg i berörda län. I södra och norra Sverige är det fortfarande verket som avgör. KommenteraPublicerad 2014-10-30 Tufft läge för mjölken Det är inte bara i Sverige som mjölkbönderna har det tufft. Under de senaste månaderna har mejerimarknaden fortsatt att försvagas internationellt, enligt LRF Mjölks Mejerimarknadsrapport. KommenteraPublicerad 2014-10-30 DEBATT - Några råd till nye landsbygdsministern Med 200 år av oförtrutet arbete i landsbygdens tjänst har vi erfarenhet och åtnjuter ett förtroende som få andra aktörer, samtidigt som vi har en vision för framtiden. Därför önskar vi dela med oss av några råd till den nyblivne ministern. KommenteraPublicerad 2014-10-30 Miljövänlig minilastare klar för marknaden Tyska maskintillverkaren Weidemann lanserar en eldriven minilastare. De första maskinerna finns på den svenska marknaden i vår. KommenteraPublicerad 2014-10-30 Drivex satsar på traktorer

Drivex är en av nordens största tillverkare av entreprenadredskap för hjullastare. Bland produkterna finns vik och diagonalplogar, underbett/hyvelblad samt strängspridare. Nu växlar även företaget upp sin satsning mot lantbrukstraktorer.

KommenteraPublicerad 2014-10-30
3D-kartor över Sverige föreslås Kart- och bildinformation som visas i tre dimensioner, 3D, bör tas fram över hela Sverige, anser Lantmäteriet som utrett frågan på uppdrag av regeringen. KommenteraPublicerad 2014-10-30 DEBATT – Aktivister skadar demokratin I en debattartikel i Wall Street Journal, skriver två forskare från SLU om hur aktivister skadar demokratin. ”De är skickliga i att manipulera traditionella och online-medier, vilket i sin tur förvrider de beslutsfattande miljöerna.” KommenteraPublicerad 2014-10-29 Fler användningsområden för havre Havremjöl och havrepasta är nya produkter från Risenta och Kungsörnen. Havre innehåller mer protein än spannmålen vete, råg och korn, dessutom är det rikt på fibern betaglukan. KommenteraPublicerad 2014-10-29 Skatt på förnybar rapsdiesel EU:s statsstödsregler kräver att Sverige höjer skatten på rapsdiesel för att stoppa att den blir billigare än fossila bränslen. Enligt EU är rapsdieseln överkompenserad. Skattehöjningen sker vid fel tidpunkt, när priset för fossila bränslen dyker samtidigt som priset på rapsdiesel ökar. KommenteraPublicerad 2014-10-29 Vad är framtidens Elmia? Årets Elmia Lantbruk Maskin & Fält har varit under en del press. Ett par av de stora dragplåstern valde att hoppa över mässan, vilket ledde till en mindre mässa med 17 124 besökare. Diskussionerna kring hur Elmia ska se ut i framtiden är i full gång. Allt fler verkar efterfråga en stor lantbruksmässa, istället för två som i dagsläget. KommenteraPublicerad 2014-10-29 Låga spannmålspriser slår hårt Maskintillverkaren Agco, som bland annat står bakom märkena Massey Ferguson, Valtra, Fendt och Challenger rapporterar in ett sänkt resultat i sin tredje kvartalsrapport detta år. Bakom nedgången står främst en sänkt efterfrågan i Europa och Nordamerika. KommenteraPublicerad 2014-10-29 Ändrade regler inom djuruppfödning Jordbruksverket har ändrat i reglerna för vissa lantbruksdjur. Här kommer en övergripande genomgång av de största förändringarna. För utförligare regelbeskrivningar se Jordbruksverkets hemsida. De nya reglerna träder i kraft 1 november. KommenteraPublicerad 2014-10-29 Tre miljoner svenskar kan ha haft giftigt vatten i kranarna Nästan var tredje svensk kan ha druckit giftigt vatten, uppger TV4:s program Kalla fakta.
– Det här är den allvarligaste kemikalieolyckan i modern tid i Sverige, säger Åke Bergman, professor i miljökemi, till TV4.
KommenteraPublicerad 2014-10-29
11 000 grisar brann inne På en grisgård i Minnesota startade en brand i lördags eftermiddag. Branden dödade 11 000 suggor och smågrisar. KommenteraPublicerad 2014-10-28 Ryskt företag vinnare vid importstopp Den ryska jätten inom köttproduktion och förädling, RusAgro rapporterar starka siffror det tredje kvartalet, speciellt när det gäller fläsk. Företaget härleder framförallt det fina resultatet till restriktionerna på import av fläskkött. KommenteraPublicerad 2014-10-28 VIDEO – Vad gör man när mjölken är slut? Paniken som uppstår när mjölkkartongen gapar tom i kylskåpet. Vad gör man inte för att kunna få ett glas kall mjölk till frukost, lunch eller middag. KommenteraPublicerad 2014-10-28 Reporäntan sänks till noll procent Riksbanken sänker reporäntan till rekordlåga noll procent. Räntan kommer att ligga kvar på denna nivå tills inflationen har tagit fart, vilket beräknas vara i mitten av 2016. KommenteraPublicerad 2014-10-28 Kina försöker gynna inhemsk produktion De inhemska priserna på spannmål i Kina har gjort import attraktivt för köpare som bland andra fodertillverkare. I ett försök att stötta den egna produktionen ökar man därför kontrollen av import. KommenteraPublicerad 2014-10-28 ”Totalfokus på fodret betyder mycket” Fokus på foder och genomtänkt hygien är enligt Jonas Önnerståhl receptet som tagit Ösby gård till en förstaplacering på WinPig-toppen för slaktgrisar 2013.
 –  Fast egentligen gör vi inget märkvärdigt, kommenterar pristagaren ödmjukt.
KommenteraPublicerad 2014-10-28
I spåren efter översvämningen I augusti drabbades halländska Getinge av översvämning. Suseån vällde in i samhället och över åkermark. Jordbruksaktuellt har träffat lantbrukare som berättar om de kaos­artade dygnen. KommenteraPublicerad 2014-10-28 Antibiotikaförbrukningen minskar i EU Den årliga rapporten från den Europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA, som mäter antibiotikaförbrukningen inom EU, visar att användningen minskar totalt sett. Samtidigt visar den att Sverige fortfarande är ett föredöme på området. KommenteraPublicerad 2014-10-27 Sänkt mjölkpris för norrlandsbönder Tack vara de norrländska konsumenternas vilja att dricka lokalproducerad mjölk har Norrmejerier kunnat erbjuda sina leverantörer ett stabilt pris. Men nu behöver dessvärre även de sänka priset på mjölk. KommenteraPublicerad 2014-10-27 Fler nyheter i nyhetsarkviet »