Artikeln publicerades torsdag den 06 april 2006

Biogas på gården - egen konstruktion till låg kostnad

Den 7 mars i år startade Bo Johansson på Svenstorp utanför Götene sin gårdsproduktion av biogas. Gården producerar gyltor och slaktsvin från en integrerad besättning med 140 suggor, samt 2 500 kubikmeter gödsel per år. Gödseln ska förutom att ge växtnäring även hjälpa till att värma gården och på sikt även producera el.


Biogasen produceras i en vanlig gödselbrunn isolerad med frigolit och försedd med ett svetsat plåttak. Gödseln pumpas från pumpbrunnen genom ett uttag i taket där också stativet för gödselomröraren sticker upp. Röret till vänster i bild är ett av de två avtappningsrören som reglerar nivån i biogasreaktorn.

Biogasanläggningen är konstruerad på en vanlig Solbergs gödselbrunn med en volym på 220 kubikmeter som har försetts med ett ståltak. Taket, som är konstruerat med hjälp av den lokale smeden, är försett med en lodrät kant som går ner 60 centimeter i brunnen . Eftersom biogasen är lättare än luft stiger den uppåt och samlas under taket och den neddragna kanten gör att gasen inte kan läcka ut. Två bräddavlopp reglerar nivån på gödseln i brunnen och leder över den rötade gödseln till två andra brunnar. I brunnen sitter en Astimac omrörare som ser till att gödseln cirkulerar dygnet runt för att hålla igång rötningsprocessen. Pumpen drar cirka 1 kW i timmen tack vare frekvensriktare. Brunnen fylls på dagligen med cirka sju kubikmeter gödsel från gårdens stallar.

Varm rötning

Gödselbrunnen är nedgrävd 1,5 meter i marken samt isolerad med frigolit på utsidan. På brunnens insida sitter det 250 meter med värmeslang monterade. Gödseln i rötkammaren ska hålla en temperatur på 38 grader för att processen ska fungera bra. Värmen till slangarna levereras från gaspannan. 30-50 procent av gasen som produceras kommer att gå åt till att värma processen.

Värme och el till gården

- Anläggningen ska producera värme på vintern och el på sommaren. Jag planerar att köpa ett 15-30 kW kraftverk som ska producera el under sommaren, säger Bo Johansson.

- Troligen kommer den mesta elen förbrukas på gården, men jag har fått en ny elmätare som gör det möjligt för mig att leverera ut på elnätet också. Vid elproduktion blir verkningsgraden 35-40 procent, resten av energin blir värme. Bo Johansson planerar att ta tillvara spillvärmen genom att använda den till att värma biogasprocessen. Det rekommenderas inte att rötprocessen stoppas under sommaren; det tar för lång tid att få igång den igen. Istället gäller det att hitta användning för biogasen. På Svenstorp kommer det att satsas på elproduktion, ”det är det minst dåliga alternativet” kommenterar Bo Johansson.

130 liter olja om dagen

Bo Johansson räknar med att anläggningen kommer att producera mellan 100-200 kubikmeter biogas per dygn. En kubikmeter biogas innehåller cirka 65 procent metan och ger lika mycket energi som 0,65 liter olja. En gasproduktion på mellan 100-200 kubikmeter motsvarar 65-130 liter olja om dygnet. Efter uppvärmningen av biogasreaktorn producerar anläggningen energi motsvarande 35-90 liter olja per dygn.

- Att hälla i fett, blod eller sprit i gödseln ger en extra skjuts för gasproduktionen. Till exempel kan glycerol fungera som en extra krydda i reaktorn, men det är svingödseln som utgör basen. Det är viktigt med relationen mellan andelen kol och kväve vid rötningen. Det är egentligen lite för mycket kväve i svinskit för att det ska fungera optimalt, att kunna öka kolhalten är därför positivt, berättar Bo Johansson.


Bo Johansson på Svenstorp har konstruerat en egen biogasanläggning på gården. En relativt låg byggkostnad och enkel konstruktion ska borga för en lyckad satsning på energiproduktion. Bakom Bo rinner den rötade gödseln över i en brunn för att lagras tills det är dags att sprida den.

”Enkelt att bygga”

- Jag är själv förvånad över att det är så enkelt att bygga en egen biogasanläggning, säger Bo Johansson.

- Investering har totalt gått på mellan 600 000 – 700 000 kronor samt eget arbete. De tyska anläggningar jag tittade på var alldeles för krångliga och avancerade, man måste hålla det enkelt. Med en produktion runt 200 kubikmeter biogas om dagen så ska anläggningen kunna vara betald på några år, men riktigt så bra tror jag nog inte att produktionen kommer att gå.

- Ingen av de biogasanläggningar som vi har i Sverige har byggts så kostnadseffektivt som Bosses anläggning, sa Lars Evers på Biodynamiska forskningsstiftelsen med erfarenhet från Järnas biogasanläggning. Den billigaste som funnits har varit mer än dubbelt så dyr än den här anläggningen.

Minskad lukt

Tankarna bakom Bo Johanssons investering i en biogasanläggning var att producera värme och el på gården, få minskad lukt vid gödselspridning samt att omvandla det organiska kvävet till ammoniumkväve som är mer lättillgängligt för växterna.

- En stor del av vinsten med att röta gödseln är att lukten minskar. Det blir lättare att kunna sprida gödsel på fälten utan att grannar klagar, säger Bo Johansson.

Alla borde satsa på biogas

- Alla som producerar 2 500 kubikmeter gödsel eller mer per år borde bygga en sådan här anläggning, anser Bo Johansson.

- Djurproducenterna har råvaran, gödseln, och de har logistiken att hantera den samt att köra ut rötresterna på fältet. Han räknar med att anläggningen ska generera energi för 100 000 kronor om året och därmed vara betald på drygt fem år. Och tillägger med ett skratt att minskad lukt vid gödselspridning och lättillgängligare kväve får man väl se som ränta på investeringen.

   

Relaterat

Senaste