Rågvete intressant nykomling som råvara till biogas
Det är mycket fokus på majs som råvara i biogasproduktionen men det finns andra grödor som ger minst lika bra resultat och som passar in på fler svenska gårdar. Det menar Charlott Gissén, SLU i Alnarp.
| Enligt Charlott Gissén kan rågvete skördat som helskörd på sommaren ge lika mycket biogas per kubikmeter substrat som majs ger. Foto: Helena Högberg Åkerhielm |
I ett flerårigt projekt, Crop4Biogas har man utvärderat ett antal olika grödor som substrat i biogasproduktion. I arbetet med att utvärdera biogasgrödorna som en del av ett kretslopp har man vägt in flera egenskaper hos de olika grödorna. En viktig bit är naturligtvis energibalansen.
Med multifunktionalitet menar hon att energigrödan inte bara ska bidra med energi, den ska också ge andra positiva effekter som till exempel positiva miljöeffekter, mullhaltsförbättringar eller bidra till bättre växtföljder.
Majs har en annan plats
Charlott Gissén berättar att det finns en ganska stark fixering kring majs som substrat i biogasreaktorn, något som är mycket vanligt i exempelvis Tyskland. Men majsodlingen har också några nackdelar och väger man samman flera faktorer för grödorna talar det för att andra grödor är bättre alternativ. Ett intressant alternativ är rågvete som skördas som helsäd under sommaren.– Rågvete är intressant eftersom det är en väldigt anspråkslös gröda. Höstgrödorna är också bra på det sättet att de plockar upp en del restkväve på hösten. En tidig skörd av rågveten ger också utrymme för en fånggröda som också kan ge biomassaskörd till biogasproduktionen.
Enligt Charlott Gissén kan rågvete som skördas på sommaren ge lika mycket biomassa som majsen. Dessutom ger rågvete mer biogas än majs räknat per kubikmeter slurry i biogasreaktorn.
– Det behövs en mer nyanserad bild av vilka grödor man använder i biogasproduktionen och man ska inte bara tänka på majs. Majs behövs som fodergröda men egentligen behövs den inte i biogasproduktionen. Det finns andra alternativ för biogasen.
| Charlott Gissén har studerat alternativa grödor som kan användas i biogasproduktion. |
Höga mål för biogas
Det är viktigt att börja tänka om, för vi står inför politiska mål som kommer att kräva en mycket större produktion av biogassubstrat och biogas. Till exempel har Skånetrafiken satt som mål att all lokaltrafik ska köras med biogas senast år 2020.– Då behövs tio gånger mer biogas än vad som produceras i regionen i dag. Och om vi ska klara det behövs mycket mer biogassubstrat än vad vi kan hitta nu, säger Charlott Gissén.
På frågan om vilka hinder som finns för utvecklingen nämner hon bland annat den politiska osäkerheten för dem som vill satsa på att bygga för biogasproduktion. För lantbrukare som ska sälja gröda finns i stället osäkerheten kring vad de kan få betalt. Det behövs också mer kunskap om till exempel logistiklösningar och hur man bäst hanterar och utnyttjar både substrat och rötrester. En annan sida är valet av gröda med målet om multifunktionalitet det vill säga mervärden i odlingen men också bäst biogasutbyte för den energi som måste in. Charlott Gissén nämner ett exempel.
– Fleråriga grödor är energieffektiva. Och kan man få en lönsam odling är det ett bra sätt att få in vall hos lantbrukare i slättområdena. Det skulle ge många fördelar men odlarna måste också få betalt för att det ska bli intressant.
FAKTA: Några slutsatser
Bäst arealeffektivitet hade beta och beta med blast. Jämfört med beta gav vall och hampa bara halva biogasutbytet. Nykomlingen i sammanhanget, rågvete skördad grön som helplanta, hade ungefär samma arealeffektivitet som höstvete (kärna) och majs.
Produktionskostnaden för hampa, beta och beta+blast låg nära den för höstvete kärnskörd. Övriga grödor ligger lägre eller mycket lägre i produktionskostnad. Rågvete visar lägst produktionskostnad för råvaran per gigajoule biogas.
När grödorna ensileras stiger produktionskostnaden kraftigt. Endast kostnaderna för rågvete låg kvar på en nivå under kostnaden för referensgrödan höstvete. Samtliga produktionskostnader för ensilerade grödor är så pass höga att det är osannolikt att en anläggning som enbart använder ensilerade grödor kan bli lönsam.
Källa: Energigrödor för biogasproduktion, Del 1 Odling och arealeffektivitet. Rapport från Lunds universitet
Helena Högberg Åkerhielm
Tel: 019-16 61 41
E-post: helena@ja.se
|
Utskriftsvänlig sida
